Vad innebär flyttskatt?

Vissa menar att det ligger som ett hinder för rörligheten på bostadsmarknaden. Här reder vi ut vad som går under begreppet flyttskatt.

Det är mycket som ska tas i beaktande för svenskar som köper eller säljer en bostad. Inte bara pris, banklån, försäkringar och själva flyttlogistiken, det ska även betalas skatt. Det handlar om fyra olika sorters skatter som alla faller under begreppet flyttskatter. Här ser vi över vad det innebär, och ger dig underlag för att affären ska gå så smidigt som möjligt.

Källa: Wikimedia Commons Bild: Yvan leduc (CC BY-SA 3.0)

Sälja bostad

Ska du sälja din bostad får du vara beredd på att betala kapitalvinstskatt, vilket helt enkelt innebär att eventuell vinst från försäljningen beskattas. Skattesatsen är sedan den första januari 2008 22% av vinsten. Som vinst räknas försäljningspriset minus priset du köpte bostaden för, kostnader du lagt ut för att öka bostadens standard under de senaste fem åren samt kostnader för om- eller tillbyggnader.

Exempel

Vi låtsats att du köpte ett hus för trettio år sedan. 300 000 kronor kostade det då, och nu, tre decennier senare är det dags att gå skilda vägar. I takt med inflationen och andra omständigheter är värdet på huset nu 3 000 000. I kalkylen för kapitalvinstskatten finns även omkostnader för reparationer och andra förbättringar, 50 000 kronor.

+ 3 000 000

    - 300 000

      - 50 000

          x 0,22 

= 583 000 kronor i kapitalvinstskatt


Uppskov och uppskovsskatt

Om planen efter försäljningen är att köpa en ny bostad kan du ha möjligheten att skjuta upp en del av vinsten genom att begära preliminärt uppskov, detta för att minska den omedelbara kapitalvinstskatten.

Maxvärdet för uppskovet per fastighet är 1 450 000 kronor. För den som är ensam ägare är det så mycket i uppskov man kan få. Finns det andra delägare blir ekvationen för ditt uppskovsbelopp din ägarandel multiplicerat med 1 450 000. Par som äger en bostad ihop får alltså halva beloppet var, i det här fallet 725 000 kronor.

Ett preliminärt uppskov begär du samma år du deklarerat försäljningen av bostaden, och det gäller i ett år. Senast året efter du sålt din bostad måste du ha köpt en ny och sen begära ett slutgiltigt uppskov. Alternativet är att återföra uppskovet till beskattning året därpå. Det slutgiltiga uppskovet gäller så länge du inte sålt även den nya bostaden.

Maximalt uppskov beviljas för det mesta till de som köper en bostad i samma prisklass, eller dyrare, som den de tidigare sålt. Om bostaden du tänkt köpa är billigare än den du sålt dras prisskillnaden bostäderna emellan av från uppskovet.

Tills dess att du betalat in skatten som sköts upp måste du istället betala in en löpande skatt på 0,5% av hela uppskovsbeloppet.

Här kan du läsa mer om den uppsjö av regler, villkor och bestämmelser som rör ämnet.


Köpa bostad

Även att köpa bostad kräver en del skatteintäkter, detta genom tre så kallade stämpelskatter: lagfartsskatt, pantbrevsskatt och expeditionsavgift.

Lagfarten är det dokumentet som bevisar att det är du som äger själva bostaden. I samband med köpet betalar du en stämpelskatt på 1,5% av bostadspriset för att få lagfart. Om vi antar att bostaden kostar 3 000 000 kronor blir lagfartsskatten 45 000 kronor.

Pantbrevet är bankernas säkerhet gentemot sina bolånetagare. Genom att pantsätta bostaden kan banken, om det kommer sig att du inte kan betala av dina lån, kräva att den säljs. Saknas det pantbrev måste det tas ut nya, för vilket kostnaden är två procent av dess hela värde i skatt, alltså två procent av de nya lånen.

Utöver detta tillkommer en expeditionsavgift på 825 kronor, något som ska motsvara vad det kostar för staten att administrera ägarbytet.

Kuriosa: Skulle landets alla småhus byta ägare det här året skulle det trigga en total flyttskatt på 567 miljarder kronor, enligt Villaägarnas Riksförbund.

Källor: Skatteverket, Villaägarnas Riksförbund