Typ av grund
I huvudsak finns tre grunder att välja mellan när det ska byggas ett hus. Valet beror på den tänkta markens beskaffenhet, typ av hus, och på dina egna önskningar. Det är viktigt att arbetet utförs på rätt sätt då husgrundens uppgift är att bära upp husets vikt. Samtidigt ska grunden skydda från fukt och radon.
Det här är de vanliga varianterna för hus i det svenska klimatet:
- Krypgrund
- Gjuten platta
- Källare
När nya hus byggs är det vanligaste att man väljer att bygga på en gjuten betongplatta, så kallad platta på mark eller med en krypgrund. Idag är det är det mer ovanligt att nybyggda hus byggs med källare. Det finns förstås både fördelar och nackdelar med alla slags husgrunder, så därför är det bra att inte förhasta sig i sitt beslut.
Markförhållandena påverkar valet av husgrund
Valet av grund avgörs främst av markens beskaffenhet. Rekommenderat är att göra en geoteknisk undersökning innan beslut tas för vilken grund det nya huset ska stå på. På så sätt får du nyttig information om hur markförhållandena ser ut, hur jorden påverkas vid tryck och vilken husgrund som kommer att passa bäst.
Vad kostar en husgrund?
Förberedelserna av markarbetet kostar en del, och allt beror på hur marken ser ut. Så det är inte själva husgrunden som ensam står för utgifterna. Den geotekniska undersökningen utgör även en stor del av totalkostnaden när man bygger husgrund, tillsammans med markarbete och dränering.
Vidare till leverantörer av husgrunder
Krypgrunden är den moderna torpargrunden
Att krypgrund och torpargrund blandas ihop är inget ovanligt. Enkelt beskrivet kan man säga att krypgrund är en modern version av torpargrund. Den tidigare torpargrundens konstruktion har alltså ersatts av krypgrunden.
Grunden kan byggas på något olika sätt men generellt bygger det på att en luftficka bildas mellan marken och själva huset. Luftfickan kan antingen ventileras eller vara oventilerad. Huset står på en ram, en mur som är byggd av betong eller sten och har ett antal ventilationshål. Krypgrunden är vanlig förekommande i Sverige, särskilt på många äldre hus. Krypgrunden har en stor fördel i att hus kan byggas på bergshällar så länge marken är relativt plan i övrigt, utan att det behöver sprängas bort stenmassor.
Problemet med krypgrunden är att den kan orsaka fuktskador på hus och grundstomme om luften mellan hus och mark inte ventileras. På sommaren märks marken upp och kondens kan uppstå. Det gäller särskilt om träbitar och andra saker som kan dra till sig fukt ligger kvar under huset. Det går också att fuktspärra huset underifrån. Att välja en isolerad krypgrundslösning är något som starkt rekommenderas, annars finns risk att det kan uppstå fuktproblem. Mer information om fuktrisker för olika husgrunder kan du läsa om hos Boverket.
Fördelen med krypgrunden är dock att det är lätt att inspektera huset undertill. Det medför att det är lätt att skapa nya el- och vatteninstallationer och åtgärda eventuella skador, som sällan är dyra att fixa bara de upptäcks i rätt tid. Till och med sättningsskador kan åtgärdas. Ventilationsförsedda krypgrunder minskar dessutom risken för radon i huset.
Gjuten platta minskar risk för radon
Det är ganska enkelt och prisvärt att gjuta en platta för att ge stadga och grund åt ett hus. I alla fall om marken är relativt plan och om det inte finns någon bergrund rakt under plattan. Det har därför kommit att bli ett mycket populärt sätt att bygga grunder i Sverige på. En gjuten platta är ett bra sätt att bygga en grund på där det föreligger risk för radon, då plattan förhindrar radonet från att komma in i huset.
För att plattan ska fungera väl krävs att den är armerad och ligger stadigt och att fukt förhindras komma in i huset underifrån genom fuktspärrar. Det är därför viktigt att den gjutna plattan verkligen är torr innan husbygget påbörjas. Köldbryggor behöver också ses över och förebyggas. Betong härdar sämre och långsamt om det är kallt i luften. Undvik därför att gjuta grunden under vintern. Under byggtiden går det att kontrollera uttorkningen med fuktmätning. Fuktkontrollanter som är auktoriserade av Rådet för byggkompetens (RBK) utför dokumenterade mätningar. Boverket har även sammanställt bra information om mark och byggnadsdelar.
Ett hus med gjuten platta kan bli svårbemästrat om nya vatten- och avloppsledningar ska dras. Innergolven i ett hus med gjuten platta känns kallare dessutom än i ett hus med krypgrund, även om modernare konstruktioner ofta är goda värmeisolerare. Det beror på betongens kylande förmåga. Det är därför vanligt med golvvärme till sådana hus. De drar dock ganska mycket energi om golvvärmen inte drivs med solpaneler. För att bäst gjuta en bra betongplatta behövs två eller fler personer.
Källargrund passar bra om marken lutar
En källare är en klassisk husgrund. Ett hus med källare har en liknande grund som huset med gjuten platta. Här är dock plattan är nergrävd längre ner i marken, åtminstone delvis om marken lutar, och väggarna i källaren är av cement eller sten. Väggarna bildar den ram, eller mur, som själva huset sedan står på. Källaren har många fördelar då den kan användas som förrådsutrymme, inredas med extrarum, bastu, tvättstuga och mängd er med andra finesser. En källare ger därmed mycket utrymme för pengarna. Dessutom är en källargrund bra att använda sig av om marken där huset ska byggas lutar.
En källare behöver vara väldränerad och välbyggd för att inte få fuktskador. Källaren har ungefär samma problematik som den gjutna grunden, med skillnaden att själva stommen i träkonstruktionen för golven till första våningen är möjliga att se från källaren. Tänk på att det är viktigt att marken har de rätta förutsättningarna. Undvik att bygga källare om det finns högt grundvatten i närheten. Även om dräneringen utförts på rätt sätt ökar nämligen risken för fuktproblem.
Att bygga hus på sluttande tomt är ofta dyrare än om att bygga på plan mark. När du bygger sutteränghus gjuts flera betongplattor i olika marknivåer och ett av våningsplanen blir ingrävt i tomten. Den lägsta delen av huset ligger då direkt mot mark, och ur ett byggnadstekniskt perspektiv blir denna del en källare.
Läs mer: